Blunda och se er själva på en plats, kanske där vid det stråket som du brukar ta för att rensa hjärnan. Visst är det en vacker plats? Här kommer de väl ändå inte bygga?  

 

Idag tog jag en annan slinga till föreningens sommarhem. Just denna grusstigen bjuder på lite mer uppför och snava svängar. Likt en bäck som slingrar sig genom skogen ut till havet. Det man belönas med är en slående vy och frisk nordanvind.

 

Jag undrar sa en flundra, är det Sandvik, Kungälv i horisonten?   

 

Jag har packat väskan full, kamera, objektiv, stativ och gårdagens middag i en termos och kaffe(inte i samma termos, så virig i kolan är jag ej) Den familijära vyn har fått tillökning, sockerbitar. Ett par villlor glest placerade, inte allas så många. Här kommer de väl ändå inte bygga. Jo visst och är det egentligen så farligt?

 

Det är på andra sidan vägen och strandskyddet gäller fortfarande så det går säkerligen ingen nöd. Bara en intressant observation, för det var något som inte kändes som det skulle när jag hade lagt undan ryggsäcken och samlat mig. 

 

 

 

Sockerbitar. 

 

Ingrn ide att vara biter och älta, jag skulle garanterat själv byggd ett hus där om jag fick möjligheten. Ett hus alltså, ingen sockerbit eller cementbunker för den delen. Ett klassisk Bohusläns hus med alla dess karaktärer. Å andra sidan blåser det så ofantligt mycket. Nu när vi har corona och när vi ska bjuda hem folk så måste vi sitta ute och då lär gästerna frysa. Då kan kaffe sitta fint men inget strösocker för det lär vinden ta.